Kvarn- och kraftverksmuseum från seklets början. Härifrån levererades den första elektriciteten till Ramsele 1913. Idag finns här en ny turbin och man levererar åter ström härifrån. Sommartid mals fortfarande kornmjöl i kvarnen. Finns att köpa i vacker påse. Dessutom finns både såg och takspånshyvel i huset. Kontakt: Ramsele Medborgarkontor, Bo Nilsson 0623- 68 50 06 Öppet under JULI månad.


Nässjöån rinner från Nässjön till Faxälven. Den rinner ca 5 km och passerar på sin väg till Faxälven en forsnacke med cirka 80 meters fallhöjd. I den forsen har sedan äldre tider funnits flera bäckkvarnar, en såg, ålkista, takspånshyvel, smedja och säkert många andra verksamheter där man använt vattnet som kraftkälla.

Öring och lax har vandrat uppför ån och bidragit till försörjningen för de som bott här sedan före stenåldern.
Vid mitten av 1800-talet när industrialismen just tagit sin början såg den nyligen inflyttade brukspatron Fittinghof (gift med den 40 år yngre Laura Fittinghof som skrev Barnen från Frostmofjället) att man genom att ersätta de gamla bäckkvarnarna med en ”modern” kvarn kunde mala med större kapacitet. Den kvarnen brann dessvärre redan i början av 1880 talet.

Några år senare uppförde bryggeriägaren P E Ahnlund och trävaruhandlaren Elias Eliasson en ny kvarn utrustad med två par kvarnstenar, såg och spånthyvel. Den nya kvarnen utrustades med tre turbiner en för varje enhet. Det berättas att man kappkörde med kornet från vägskälet Strömsundsvägen Nordantjäl till kvarnen, ”först till kvarn får först mala”. Väl framme vid kvarnen fick man stalla in hästarna i ett stall för sju hästar.

Mjölnaren tog hand om kornsäckarna och tog upp dom på vinden (tredje våningen) dit dom hissades i en kedja med hissbulten. Från vinden hälldes kornet i en trätrumma till skalverket på första våningen. När kornet var skalat tömdes det genom en trätrumma till bottenvåningen. Skalet fläktades ut genom väggen till en säck och användes som djurfoder. Sedan hissades mjölet tillbaka till vinden där det hälldes i en trätrumma till första våningen där kvarnen fullbordade verket och det nymalda mjölet kunde rinna ner i säcken på bottenvåningen.
1906 gick den nya kvarnen i konkurs och runt 1910 bildade några inflytelserika personer ett bolag, AB Skandinaviska el-verk. Bolaget köpte Nässjö såg och kvarn och uppförde kommunens första elverk i kvarnhuset. Till julen 1913 levererades elektriskt ljus till Ramsele. En 25 normalljuslampa kostade 6 kronor per år. Det påstods vara landets billigaste elkraft.
1923 bildades ett nytt bolag som tog över aktiemajoriteten. Nässjöborna hade hela tiden sedan 1913 utan kostnad för eget behov haft rättighet att mala och såga inskrivet i ett kontrakt som belöpte på 50 år.

1935 köpte Graningeverken Nässjö kvarn med elverk och såg. I mitten av 1960- talet upphörde verksamheten. Kvarnbyggnaden var i dåligt skick och riskerade att helt förstöras då Ramsele kommun tog över ansvaret i mitten av 1970- talet.